György Ligeti

miniatyr|Från vänster: György Ligeti, sonen Lukas Ligeti, Ligetis hustru Vera Ligeti, tonsättarna Conlon Nancarrow och Michael Daugherty, vid ISCM:s World Music Days i Graz i Österrike 1982. miniatyr|Ligetis grav på [[Zentralfriedhof Wien|Zentralfriedhof i Wien.]]

György Ligeti, född 28 maj 1923 i Târnăveni (dåvarande Dicsőszentmárton), Transsylvanien, Rumänien, död 12 juni 2006 i Wien, Österrike, var en ungersk-österrikisk tonsättare verksam som lärare vid Liszt-akademien i Budapest, musikhögskolan i Hamburg och Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Ligeti var ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien och mottog tre av de största priserna inom konstmusik, Sonningpriset, Schockpriset, Polarpriset samt Frankfurter Musikpreis.

Ligetis tidigaste kompositioner från 1930-talet består till stor del av verk för piano, samt sånger. Hans stil kom till en början att vara tämligen enkel och präglad av folkmusik på grund av de vid tiden kringskurna statliga konstidealen och först under efterkrigstiden kunde han realisera sina mer experimentella estetiska idéer och ideal.

I december 1956, en månad efter att Ungernrevolten slagits ned, flyttade Ligeti till Wien. Till skillnad från många av sina kollegor i väst var han skeptisk till systematik. Han föredrog lekfulla och associationsrika ljud och återinförde på ett nytt sätt sådant som de ortodoxa seriella tonsättarna förkastade, såsom harmonier, ostinaton och tydliga melodier. I början av 1980-talet då denna postmoderna syn hunnit ifatt honom fann han ytterligare inspiration i utomeuropeisk musik från Karibien, Afrika och Asien. Levererad av Wikipedia